Tiden står stilla just nu

Har skrivit ett helt inlägg om att jag just nu tycker det känns svårt, lite tungt och att jag inte vet hur jag ska hantera osäkerheten...men jag vet inte om jag vill publicera det inlägget. Det går upp och ner, det är inte så hela tiden. Lite olika från dag till dag. Jag jobbar med mina tidigare ord, my one little word-ord. Årets framförallt, nyfikenhet. Det kändes så spännande och perfekt när jag valde det redan i höstas, men nu är det verkligen en utmaning att inte vara rädd, utan istället nyfiken, inför allt den osäkerhet som jag står inför nu när jag snart står utan jobb och inte har en aning om vad som händer sen.  
 
Något jag verkligen saknar just nu är en fungerande kamera. Min har ju gått paj. sist jag försökte ville den inte ta bilder trots att jag ibland kunde hitta lite fokus. Så deppigt. Tror jag skulle behöva några timmar själv ute i skogen med en kamera just nu. För att bara vara, få luft och ljus, fånga vackra saker på tusendelssekunder. Det var för länge sen nu. Kanske kan jag upptäcka nyfikenheten där igen, framförallt brukar det sätta saker i perspektiv och det behöver jag just nu när allt tycks stillastående.
 
Behöver kolla upp om det går att laga kameran...för jag vågar inte köpa någon ny med tanke på just den osäkra framtiden. Tillsvidare får jag väl ta mig ut i skogen och fånga ögonblicken bara för mig själv.
 
Vad gör ni? Hur känns våren hos er och vad är utmanande för er just nu?