Bröllopsfotografen
(null)

Jag kommer nog aldrig bli en bröllopsfotograf, men det var ändå roligt att testa på det för några veckor sedan. Det är spännande att utmana sig själv och testa sina (och kamerans) gränser. 

Jag var dock väldigt nervös att inte kunna leverera tillräckligt fina bilder. Skillnad att fota en midsommarfest och ett bröllop liksom. Det blev ändå rätt ok. Att fota inomhus i glödlampsljus är inte lätt utan rätt utrustning. Utomhus gick bättre. 

Från min insta story strax innan det började :)

Ni får en liten tjuvkik på några av bilderna från en superhärlig semesterdag med bröllop, familj och fest. Jag hade högklackat, finklänningen och ett brännmärke i pannan från plattången, men vem bryr sig när en hade ett spännande/utmanande uppdrag, solen skiner och det serveras bubbel :) 

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


(null)

(null)




Tillit
Mitt valda ord för 2018 är tillit. Vissa dagar får jag möjlighet att jobba lite mer med det än andra. 

De senaste dagarna har jag fått påminna mig om att sätta saker i perspektiv och ha tillit till att allt ordnar sig tillslut. 

För egen del har jag mest fått uppleva tvivel, energibrist och krasslighet. Inte så allvarligt. Men andra än jag själv går igenom svårigheter. 

Jag tar djupa andetag och litar på att universum löser allt. Till slut ❤️ 

(null)

Platsen där idéerna föds

Jag vet inte hur det är med er andra, men för mig är det i mellanrummen och tystnaden som magin tar form.

 

Det är när jag inte "gör" något som jag bäst löser problem och får nya idéer. När jag promenerar, när jag mediterat, när jag duschar, när jag yogar. Först när allt annat stängs av och sätts på paus, när jag inte ska prestera eller koncentrera mig så blir allt mer klart. Tydligare. 

 

Ibland är det som om jag hör hur det klickar när ett par pusselbitar hakar fast i varandra och bildar något nytt tillsammans.

  (null)


Det är inte på något vis unikt för mig, det är så det funkar. Att multitaska är obra för våra hjärnor. Det har vi pratat om förut   Att hålla mycket i huvudet samtidigt hindrar oss från att bli kreativa och lösa problem. Det gör så vi bara kan hålla fokus på att hålla koll på allt. Ungefär så. 

 

Jag menar inte att vi ska gå omkring i ett vakuum hela tiden, men vi behöver pauser och tystnad mellan alla "göra", "jag ska bara" och presterandet. Stillhet. Där, i mellanrummet, skapas något. Det är där vi kan hitta lösningen och se allt kristallklart. Om så bara en kort stund, men det är från det tysta och stilla vi kan hitta vägen vidare framåt.

 

Eftersom jag just fick en sån idé precis efter en kort meditation är jag helt säker på att det är så. En idé som kan lösa något jag gått och funderat på i ett par månader, om inte längre.

 

Har du mellanrum i ditt liv? Finns stillheten där dina tankar kan röra sig? Där din inre röst blir klarare än annars… Om inte, kan du kanske ge dig själv det från och med nu. Bara för att se vad som händer.


(null)