Hösttecken i Örebro

Dagarna krymper verkligen, det märks nu. Enstaka löv har börjat skifta färg. Sommaren lägger sig ner för hösten är här. 


Ett säkert hösttecken i Örebro nu för tiden är när konstutställningen Open Art plockas ner efter att ha prytt vår stad en hel sommar. Jag tror att de börjat montera ner den här veckan. Eller kanske nästa. 

Själv stålsätter jag mig lite, har jag märkt. Antagligen för att jag vet hur jag påverkas av gråa moln, regn i överflöd och mörka mornar samt kvällar. Jag kan inte helt värja mig. 


Just därför suger jag i mig av ljuset som ges och att cykla i sol. Jag har fyllt på min bokhög, puffat kuddar och luftat filtar, fyllt på med kronljus, chai, och rökelse. Jag planerar in läsning, målande och andra fina saker att längta till och tränar mig på att vara närvarande. Njuta av nuet. 

Hösten är vacker, men samtidigt en nypa bitterljuv.

Magiskt morgonljus
 
Jag har sett så många fantastiska vyer under den senaste månaden. Från min cykelsadel har jag upptäckt en helt ny värld. Nya vägar och nya platser och det magiska morgonljuset. 
 
Det är mornar som dessa som får mig att känna så mycket glädje att inget kan komma åt mig. 
 
Dagg, solsken, fågelliv, doft av hallon, strilande sol genom lövverket, dimma, stillhet, en öde stad, rådjur på ängarna och betande kor i gryning. 
 
 
Jag vill verkligen inte att ljuset ska försvinna, men jag ser att soluppgången kryper längre och längre fram för varje morgon. Snart krävs lampa för att ta sig fram och morgonljuset blir ett minne blott under många mörka månader. 
 
Men just nu insuper jag varje stund jag får av allt detta vackra, magiska som bara jag får. 
 
Allt tack vare en bil som gick sönder och kostar för mycket för att lagas och därför är avställd. Hur jag ska lösa transport under mörka, hala och kalla vintermånader funderar jag på en annan dag. Just nu är det för vackert för denna värld och inte värt att förstöra med oro för framtiden. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tillbakablick 4: Österlen del 2
 
Ja, hela augusti är förbi och jag är fortfarande inte klar med semestern ;) Alltså med att lägga upp semestern här på bloggen. Vi är i september men tittar tillbaka på juli. Rätt härligt om ni frågar mig, men ni andra kanske inte håller med :) 
 
Hur som helst, här kommer ytterligare några ögonblick från vår campingsemester på Österlen. Ca en miljon foton. Helt oredigerade pga orkar inte sitta vid datorn mer än nödvändigt efter dagar på kontor framför skärm. 
 
 
 
 
En dag med mycket vind och en doft av regn i luften besökte vi Stenshuvud, en ukiksplats på Österlen. En promenerar genom hysteriskt gröna skogar upp till en höjd där en får utsikt över havet. Hela vägen bort till Simrishamn där vi bodde. 
 
Vi åt medhavd matsäck på höjden, lite undanskymda från de andra turisterna, innan vi knatade ner igen. 
 
 
 
 
 
 
Vi fortsatte ner ända till stranden. Den var helt otroligt vacker. 
 
Trots att vi inte ansåg att det var badväder fanns det en och annan person som badade. Vi nöjde oss med att blöta fötterna när vågorna slog upp på stranden samt att samla fina stenar. För att inte tala om att tomglo ut över havet. 
 
 
 
 
 
 
 
 
En kväll promenerade vi in till Simrishamn som, liksom Ystad, var en väldigt rar liten stad. Med sina charmiga låga  och färgglada hus, kullerstenar och stockrosor. Vi satte oss på en uteservering och beställde pizza. Att äta köpt pizza är en stor sak för oss som annars gör vår egen glutenfria variant hemma (visserligen väldigt god). Tyvärr var det en ganska blek, smaklös pizza som minst skulle ha behövt en nypa salt till. Men ändå en ganska trivsam kväll. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jag undrade för mig själv om de som bor här förstår ynnesten. Om de uppskattar det fina i att bo på en sådan gata med havet alldeles intill. Om de någon gång tänker att de ju skulle kunna bo i en något för trång lägenhet i Örebro, långt från hav, och tänker att de har det riktigt gott. 
 
Jag gillar vår lägenhet och trivs i Örebro, det är inte det. Jag undrar mest hur personer i den typen av hus ser på sitt hem :) 
 
 
 
 
 
I övrigt så hängde vi en hel del på stranden, trots att badvädersgudarna inte var med oss. Det gick fint att njuta av utsikten, svalka fötter och leka med vågorna utan att bada eller sola. 
 
Vi besökte stranden i olika väder och vid olika tidpunkter på dygnet. I gryning, mitt på dagen liksom vid skymning. Vackert. Alltid. 
 
 
 
 
 
 
 
En något soligare, men ganska sval, dag besökte vi Tosselilla sommarland. Större, men en aning sunkigare än Leksands sommarland som vi hälsade på förra året. Barnen var nöjda. Vi var där från att det öppnade tills det stängde. På väg mot grinden vid hemgång kom de första regndropparna den dagen. 
 
Och med detta är vi bara nästan klara med Österlen. Det finns ett par saker kvar bara. Sedan går vi över till nutid helt och hållet. Kanske :)