Jag har inte oändligt med energi
Det har jag inte, men trots att jag är på språng nu under semestern är nivån ganska jämn. 

Jag tror det beror på flera saker. 

Dels det här med att ta en sak i taget, då är en närvarande i det som händer här och nu utan att bli överväldigad av allt som har hänt/eventuellt kan hända senare. 

(null)

Dels att jag nu kan vila lite när som helst och hur som helst. Jag har börjat skriva om det här tidigare, det här med olika former av vila. Att en promenad kan ge vila åt hjärnan, men en stunds målning är vila för själen till exempel. I alla fall där jag är i dagläget, när jag inte lika lätt blir överstimulerad av ljud, ljus och intryck eller när kroppen inte längre faller ihop i en hög på golvet. 

Dels att jag blivit bättre på att känna, förstå och acceptera mina egna begränsningar. Vad som är lagom eller för mycket för mig gäller antagligen inte dig. 

(null)

Så just i år kan jag ha en semester med många korta resor till olika platser med olika förutsättningar. Korta stopp på vägen och spontana infall. 

Om jag är närvarande i bara en stund i taget så är det ju bara en sak att tackla åt gången. Men visst, mellan resor, upplevelser, att packa upp och packa om, ställen att se och resor till och från behöver jag stunder i paus och stillhet på olika vis. 

(null)

Mer om vad jag gör under min semester återkommer jag till efteråt. Just nu är jag hemma och mellanlandar bara. Igen. 

Hoppas att du har en fin sommar just nu ❤️
Återhämtning – Hur du vilar din hjärna

Våra tankar tystnar aldrig, det är alltid något som händer i hjärnan. Med den enorma mängd information som vi får till oss dagligen, alla tusentals små och stora beslut vi ska fatta och val att göra, är det inte underligt att hjärnan blir överbelastad. 

Du behöver inte vara utmattad för att ha känt av det. De flesta har nog upplevt att det blivit för mycket, även om vi inte alltid kan tolka det som händer. Vi kanske inte riktigt får ihop det hela, kommer av oss och glömmer bort. Vi missar saker, gör slarvfel och blandar ihop ord. Små saker som dessa kan vara tecken på att hjärnan behöver en paus. Ibland kanske bara en kort, ibland en längre eller fler återkommande för att komma på banan igen. 

Frisk som utmattad – det går inte att komma ifrån att våra hjärnor jobbar hårdare och vilar mindre än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Våra hjärnor behöver vila för att fungera optimalt. 

Mobilens batteri tar snabbare slut ju mer du använder den, den måste ladda för att inte stänga ner helt. Ni fattar vad jag är ute efter va? 

Frågan är väl: hur sjutton gör jag då? Om tankarna aldrig tystnar, hur vilar jag hjärnan då? 

Well, det finns sätt och de är så enkla att vi ofta bortser från dem. Andra kanske inte kan se vikten av dem och stör oss om vi försöker. Det är därför vi missar den här viktiga återhämtningen. 

 

 

Återhämtning nummer ett: sömn! 

När vi sover får hjärnan inga nya intryck, däremot får den en chans att sortera intrycken från dagen. Mycket viktigt. Ibland funkar inte sömnen för oss och då kanske vi behöver hjälpa till ytterligare för att ge hjärnan utrymme att få stillhet och paus från intryck. 

 

 

Återhämtning nummer två (för mig i alla fall): meditation! (samt mindfulness)

Jag mediterar ofta, gärna dagligen. Framförallt på jobbet där jag fått in en rutin att gå undan och meditera en gång per dag i det lilla vilorummet som skapats. Jag har skrivit om meditation tidigare, tex här och här. 

Att meditera handlar inte om att tysta ner tankarna (för de blir ju ändå inte tysta) utan om att stilla ner tankarna och fokusera på en sak, att se sina tankar utifrån och märka när de vandrar iväg. Hela grejen är att gång på gång på gång på gång återföra tankarna till det du valt att fokusera på. Det kan vara att hålla fokus på ditt andetag, andetag i kombination med ett mantra, på en visualisering av ex en ljuslåga eller en blomma osv. Andetaget är en bra början. Det har vi alltid med oss. Du kan ta två minuter nu: 

 

Sitt, ligg eller stå bekvämt. Ta tre djupa, lugna andetag, blunda om du vill och låt fokus ligga kvar vid andetagen när du återgår till naturlig andning. Upplev bara vad som händer när du andas. Hur känns luften mot näsborrarna? Var rör sig kroppen när luften fyller lungorna? Magen, bröstkorgen, axlarna? Du behöver inte göra mer än så. Betrakta andetagen, upplev vad som händer i din kropp. Varje gång som tankarna vandrar och du upptäcker det: ge dig själv beröm för att du märkte det! För vänligt tillbaka fokus till andningen. 

 

Så ser min meditaton ofta ut. Andas, känna och betrakta (inte ändra och justera, värdera eller döma) och märka att jag tappat fokus (försöka komma ihåg självberöm) och föra tillbaka igen och igen och igen och igen. 

Det blir lättare med träning, men tanken slutar aldrig att vandra. Genom att träna på att dels återföra ditt fokus lär du hjärnan att inte hoppa lika snabbt till nya saker utan att ägna dig helhjärtat åt en sak bara. Det minskar mängden intryck vilket ger vila. När vi "multitaskar" och "håller många bollar i luften" så är det egentligen inte det vi gör, istället hoppar fokus snabbt, snabbt mellan flera olika saker vilket gör att vi inte hinner få koll på någon av dem egentligen. Det finns en anledning till att det numera är olagligt att titta på mobilen när du kör bil. Det går bara att hålla fokus på en sak i taget. Dels tränar vi oss i att betrakta något och se det för vad faktiskt är, utan att behöva tycka något om det eller värdera det som bra eller dåligt. Det ger en slags vila det med, att inte behöva välja, sortera eller besluta något kring det vi upplever. Nu andas jag in, det känns så här. Inte mer med det. Meditation kan få de delar av hjärnan som krymper av stress att växa till sig igen. 

Jag slänger in mindfulness här eftersom jag tycker att meditation och mindfulness går hand i hand. Det handlar om att vara närvarande i stunden, att rikta sitt fokus och att observera utan att värdera, även om det finns vissa skillnader. Jag har skrivit om mindfulness tidigare här tex. 

 

 

Återhämtning nr tre: fysisk aktivitet

Träning som återhämtning? Yes, helt rätt! För den som kan träna på riktigt så är det finfint, men för alla som kämpar med att ens kunna gå en kort promenad per dag – det räknas också. Det handlar om rörelse. Vår kropp är skapad för att röra sig, vår hjärna är också beroende av att vi rör på oss. Rörelse, framförallt promenader och löprundor, ger oss belöningar i form av hormonpåslag som gör oss gladare, mer koncentrerade och klartänkta och minns bättre. 

Året jag var sjukskriven, 2016, hade jag en kort period när hjärndimman lättade helt. Ett enda tillfälle när det klarnade och höll i sig innan det återgick till hjärntrötthet igen. KAN någon gissa när det var?? 

 

Exakt, när jag vandrade ett par dagar i fjällen. Jag gick och gick och gick. Inga intryck mer än naturen och enstaka andra vandrare. Tung packning på ryggen. Sånt som vi är gjorda för. 

Inget har någonsin gett mig mer träningsmotivation än insikten och kunskapen om att rörelse reparerar min stresskadade hjärna. Den kan till och med föryngras av rörelse och motion. Om du bara klarar en lunkande tio minuter lång promenad per dag så räknas det. Fortsätt, snart klarar du kanske 15 minuter och sen kanske 15 minuter till osv. Om det känns motigt och tråkigt, tänk då på nyttan du gör för din hjärna. Hjärnan är ju den vi är, vår personlighet om något. Har du tappat dig själv, kan du nog hitta dig igen om du vårdar din hjärna. 

 

 

 

Återhämtaning nr fyra: Naturen

Att bara befinna sig i naturen, det går liksom inte att föreställa sig när en sitter inomhus hur mycket mer det ger än att det är fint i naturen. Det är dofter, ljus, ljus, de väldiga träden, luften mot huden, att vara del av något större. Att ta sig tid för att komma ut och att stanna upp och uppleva naturen. På japanska finns begreppet shinrin-yoku som kan översättas till att skogsbada, eller att helt enkelt bada sig i upplevelsen av skogen. Att bara finnas där och vara i naturen. Det används sedan några decennier tillbaka som stresshantering i Japan. 

 

 

Återhämtande aktiviteter

Det finns aktiviteter som kan fungera återhämtande om de är meditativa. Att göra något repetitivt som inte kräver mycket tanke kan ge hjärnan vila. Att sticka eller virka är bra exempel på det. Att rensa ogräs eller arbeta i trädgården kan fungera så också. En promenad kan vara meditativ om du tex väljer bort podd/ljudbok/radio och kanske även musik och istället hittar fokus i själva gåendet. En fotisättning i taget, eller ett andetag i taget. 

Att läsa, se på tv, lyssna på podd innebär aktivitet för hjärnan, att scrolla på sociala medier och att läsa den här bloggen innebär en massa intryck och information. Det är inte vila för hjärnan även om du ligger ner och vilar kroppen när du gör det. 

När jag målar kan det inledningsvis kräva en hel del, men när jag kommit in i det och liksom hittar flow så hittar jag ett enormt fokus i målandet som gör att jag sällan tänker på annat än bara det, vilket blir en slags vila ändå. 

 

 

En sammanfattning: 

Hjärnan får mängder av intryck och information att förhålla sig till dagligen. Det är viktigt att vi vilar hjärnan från alla intryck. Att ständigt vara påslagen dränerar batteriet för oss alla, mobil som människa. Vi behöver pauser från intryck och information för att kunna fungera optimalt. 

Återhämtning för hjärnan är bland annat sömn, meditaton och mindfulness, rörelse och fysisk aktivitet, naturen och vissa meditativa aktiviteter. Det handlar om att fokusera på en sak, att pausa intrycken och vila i det som är. Hjärnan kan bara hålla fokus på en sak i taget. Multitasking är egentligen bara ett splittrat fokus. Träning, rörelse och meditation kan reparera de delar av hjärnan som skadas av stress. 

 

Vad är era tankar kring detta? Något ni undrar över eller vill lägga till? Dela gärna kunskap så fler får ta del av det. 

 


Ett litet inlägg om bön

Jag är döpt och konfirmerad, men gift borgerligt. Jag har ingen gudstro, ingen religion som jag identifierar mig med. Jag går inte i kyrkan eller någon annan religiös byggnad.  


Ändå vill jag skriva om att be. 


(null)


Jag har läst mycket psykologi. Jag har riktat in mig mot positiv psykologi dessutom. Eftersom jag är intresserad av vad som gör oss lyckliga. En sak som faktiskt finns med här och där är tro. Inte alltid en religiös tro, men oftast är det nog så den tar form. 


Det kanske snarare borde benämnas som tillit... 


Som av en händelse är det även ordet som jag valt som mitt ledord för det här året


Att lämna över sig och känna tillit till att saker sker av en anledning, att det går att leva med svårigheter, att det går att ta sig vidare. Eller bara tillit till att det ordnar sig tillslut. Tillit till sig själv. 


(null)



Så vad har bön och tillit med varandra att göra? Allt, tror jag. När vi känner tillit sänder vi ut en slags bön om att bli omhändertagna. När vi ber om, önskar oss, använder affirmationer och sätter intention behöver vi pröva vår tillit. Vi övar oss i att känna tilliten. 


Jag har börjat testa detta mer och mer. Att mot slutet av meditation öppna upp och be om hjälp att vara närvarande i mitt liv, att se möjligheterna framför mig och att ta mig igenom svårigheter. 


Att liksom sända ut en fråga utanför mig själv när jag vaknar om hur jag kan vara mitt bästa jag just idag. Eller kanske när jag ska sova. En tanke av tacksamhet och en bön om sömn och en bra morgondag. 


Jag riktar det inte till någon Gud eller mystisk, osynlig figur. Kanske handlar det bara om att sätta ord på det för mig själv, att medvetandegöra min vilja och mina förhoppningar hos mig själv. 


För att testa om jag kan känna tillit och tilltro. För att öva mig i att släppa taget om kontrollen, lämna över mig och mitt liv och öppna upp för sådant jag inte ser när jag krampaktigt försöker hålla fast i ratten. 


(null)


Det är lite otäckt, tycker jag, när jag alltid tidigare har lagt väldigt mycket ansvar för mitt liv på mig själv. Beskyllt mig själv när det blivit fel och försökt kontrollera mycket så det inte ska kunna bli fel senare. Det är även lite skönt att lämna bort det ansvaret och istället följa med i livet, medan det händer. För allt beror ju inte på mig och jag kan inte heller kontrollera allt. 


Har ni någon relation till detta? Att lämna bort en bit av kontrollen och känna tillit?