En helt vanlig förkylning
(null)

Jag har legat däckad några dagar i en vanlig rutten förkylning. Halsont, trött, snuva och senaste dagarna en jobbig hosta på det. Har knappt någon röst kvar. 

Det som slår mig är ändå vilken skillnad det är att vara hemma sjuk i en förkylning jämfört med utmattning eller den migränhuvudvärk som jag ibland får (som en rest av utmattningen antar jag).

Nu, med den här helt ordinära förkylningen, blir jag rastlös och uttråkad. Det är så sjukt tråkigt att inte kunna flytta sig längre än mellan soffan och sängen. 

(null)

Inte för att jag saknade vilja att göra saker när jag var utmattad. Det var ju en stor orsak till frustration - att vilja men inte kunna. Däremot var jag inte uttråkad på det vis jag är nu... 

Det är olika. Dessutom är det här ju mycket mer kortvarigt och tillfälligt än utmattningen. Och så tråkigt! Trots tillgång till film, böcker och tidningar här hemma. 

(null)

Förhoppningsvis är jag på benen imorgon igen och förhoppningsvis orkar jag ta tag i de texter jag redan skrivit åt er, men ännu inte lagt in. 

Ha en fin vecka! 

(null)


Använd din röst
Annars använder någon annan din tystnad. 

Det skulle egentligen komma ett inlägg om vår fjälltur här nu, men jag skjuter på den. 

Vill bara uppmana alla att utnyttja sin rösträtt.  

Om du inte är nöjd med, eller håller med politiker - rösta blankt vettja. Det är ett tydligt sätt att visa sitt missnöje. Att rösta tvärtemot är inte att visa missnöje, det är att rösta för något annat. Alla politiker och partier har sin agenda. Läs på om partierna, vad är deras värdegrund och vad är din? 

Jag lägger min röst på medmänsklighet, att vi ska vara ett inkluderande samhälle som värnar om de svagaste och anser att alla är prick lika mycket värda. 

Hur besviken jag än varit på att ha blivit utslängd ur sjukskrivning och hur många fel jag ser i just det systemet röstar jag för en rödgrön regering. Jämlikhet, solidaritet och miljö - vad kan vara viktigare tänker jag. 

Oavsett om du håller med eller ej, använd din röst för att göra så gott som möjligt för så många som möjligt under så lång tid som möjligt. 

Tack! 

(null)

Q&A om återhämtning, motion och bakslag
Jag har fått in lite frågor som jag tänkte samla här i ett inlägg och försöka svara på, ifall fler är nyfikna på svaren. Jag antar att alla inte läser igenom de kommentarer jag får här och på instagram :) Det är inga absoluta sanningar och inget som kan generaliseras för allt och alla, men det är så här jag vill svara på frågorna baserat på där jag är just idag.
 
Samtidigt vill jag passa på och tacka alla som tar sig tid att lämna en kommentar då och då. Jag förstår att det ibland kan kännas tidskrävande eller svårt att lämna kommentarer. Kanske läser ni massor av info på olika ställen och det går ju inte att skriva något om allt hela tiden. Så tack till er som ändå vill och orkar. Jag vill även tacka er för att ni ibland även svarar varandra i kommentarerna. Jag läser allt ganska snabbt, men är inte så snabb på att svara. Blir så glad när ni får igång egna konversationer här. Det känns otroligt fint att det blir en gemenskap kring sakerna jag skriver om och att ni lyfter egna frågor och lyssnar på varandra. Tack för att ni skapar det här. Precis som jag hoppats på.
 
 
Nu kör vi lite frågestund!
 
Q: 
Hur återhämtar man sig när man är trött i huvudet? /Anonym
 
A:
Jag har upplevt den mentala tröttheten och hjärntröttheten som svårast att hantera. Att en behöver lägga sig ner och vila för att kroppen är trött är en sak, men huvudet en annan. När huvudet är trött behöver jag dra ner på intrycken. Det gäller ofta ljud, ljus, information och liknande. Jag vet att vissa gärna ägnar tid åt exempelvis tv-serier och liknande under sjukskrivning, men för mig tog det för mycket energi att titta på tv, läsa böcker eller ens lyssna på radio under lång tid. Jag ägnade mycket tid i tystnad och dämpat ljus under mina första månader av sjukskrinving (och även efter att jag börjat jobba igen). Länge bar jag med mig öronproppar i väskan var jag än var och använde vid behov. Jag har även använt dem ofta på jobbet för att hjälpa hjärnan minska mängden intryck.
 
Nr ett  när det gäller återhämtning är sömn, vilken ibland kanske inte fungerar optimalt vid utmattningssyndrom.men sömn är vila för hjärnan. För mig har det hjälpt mycket att meditera, varje dag. Jag har tagit hjälp av guidade meditationer som jag hittat på ex youtube. Att vara i naturen har verkligen gjort nytta för mig när jag varit trött i hvuudet. Antingen att bara befinna mig i naturen eller att gå en lugn promenad. 
 
Jag har skrivit ett längre inlägg om återhämtning för hjärnan här. Det är inget som är absolut rätt för alla, men det är vad som verkligen har hjälpt mig. När det gäller återhämtande aktiviteter som jag nämner i inlägget så fungerade det först en bra bit in i min egen resa. Inte i början av min sjukskrivning. /Linnéa
 
Q:
Hur mycket har du motionerat? Ibland orkar jag inte alls och ibland mer, men kan bli trött. /Anonym
 
A:
Under lång tid var min enda motion att gå fram och tillbaka till skolan för att hämta barnen. En långsam promenad dit tar max 6 minuter. Efter hand kunde jag lägga till en promenad runt huset, eller kvarteret, 10-15 minuter. Vissa dagar kunde jag gå en halvtimme, andra dagar fick jag vända hemåt efter ett par minuter. Ibland gick jag längre än jag orkade och blev rädd för att inte orka mig hem. 
 
Det hör till att det går upp och ner, att vi orkar olika mycket. Det kan vara frustrerande, men bit för bit lär vi oss att lyssna till kroppen och förstå ungefär var vi är för tillfället. Det går inte längre att leva på gamla meriter och försöka leva upp till gamla målsättningar. 
 
Jag upplever att jag mår bra av att röra på mig, MEN det måste fungera att röra på mig. Jag tror att jag idag klarar mer än jag faktiskt utför, men trots det skyndar jag långsamt. Under min sjukskrivning och ett helt år efter det fick jag helt omvärdera min syn på motion. Jag döpte om det till "att röra på mig" och har försökt hitta vad som funkar för mig från dag till dag utan att ha ett mål eller att försöka uppnå något. Jag har raderat träningsappar och mäter inget, varken tid eller längd. Det ska kännas bra i kroppen och jag ska testa var gränserna går utan att göra det värre. Inte helt lätt, men det sättet att se på det (inte "träning" utan "rörelse") har hjälpt mig att sänka ambitionsnivån och att anpassa mig till vad som fungerar och känns bra från dag till dag. 
 
I dagsläget cyklar jag de flesta dagar till och från jobbet, det är ca 7-8 km enkel väg. Jag kör små yogapass hemma ibland på maximalt 30 minuter, men verkligen inte varje dag. Jag går gärna promenader när jag har ork och någon gång då och då testar jag löpsteget lite försiktigt, då pratar vi kanske någon gång varannan vecka. Cyklingen gör mig verkligen gott just nu. /Linnéa
 

 
Q:
Vad ger dig energi? /Anonym
 
A:
Det här är knepigt tycker jag. Vissa saker gör att jag känner mig lite "omstartad". Nästan som känslan av ny luft när en vädrat ett instängt rum. Det kan vara meditation eller en kort promenad i frisk luft exempelvis. Andra saker gör att jag kommer upp i varv. Uppe i varv betyder ju inte alltid att vi har energi, men ibland kan det kännas som en liten skjuts när vi kommer upp i en annan slags energi (låter det flummigt :) ?). Det som kan få upp mig i varv är bland annat att umgås med vänner, prata med kollegor, vara i nya situationer, motion osv. De kan ju dock göra mig trött på andra vis, men kan ändå få upp energin under en stund.
 
Annars kostar ju det mesta energi på ett eller annat sätt, men vissa saker kan ge mig lite ny luft eller få mig upp i varv. Typ så vill jag nog svara på det.
 
Q:
Hur hanterar du bakslag? /Anonym
 
A:
Ganska dåligt till en början. Jag känner mig ledsen, frustrerad och uppgiven först eftersom det känns som om jag är tillbaka på ruta ett. Sedan brukar jag minnas att det hänt många gånger förut och att det går över, ibland på bara någon dag nuförtiden. Därefter försöker jag lyssna in vad jag behöver just där och då. Oftast är det att helt enkelt lägga mig under täcket, dra för persiennen, försöka sova eller vila tills jag kan gå upp. Då undviker jag oftast sociala medier och bara gör det jag känner för. Gå en lugn promenad, måla, läsa bok eller bara gå omkring hemma och pyssla med små saker som att vattna blommor.  
 
Q:
Tack vilket bra inlägg det ger hopp. Har börjat jobba lite smått 25 procent är så trött men samtidigt glad att vara på jobbet. Hur länge arbetade du på samma nivå och hur kändes uppgångarna? Jag är glad om jag kan ta mig till 75 procent... / Anonym
 
A:
Innan jag började jobba alls hade jag varit i aktiv sjukskrivning i fyra månader. Då bara befann jag mig på jobbet, max 25%, utan att jobba. Så när jag började jobba 25% var skillnaden ganska liten. Det krävde mer fokus, men jag var inne i rutien att vara där varje dag och att träffa alla osv. Ökningen till 50% var tuff tyckte jag. Det blev ju en dubblering i tid och jag fick tillbaka symtom som nästan helt försvunnit. Dock så var det tillfälligt även om det blev en tuff period att ta sig igenom. Samma sak hände vid ökningen till 75% även om det ändå var lite mildare än 25-50. Det blir en påfrestning, det får en nog räkna med. Det tar på krafterna och vi behöver lägga extra mycket tid på återhämtning efter ett arbetspass. Långsamt brukar en vänja sig vid det nya. Om jag minns rätt jobbade jag ca 2 månader innan nästa ökning i tid. Jag har nu legat på 80-85% i över ett år och testar ibland att öka någon halvtimme per dag för att se, med resultatet att jag snart krashar samman i en dag eller två. Den här nivån är ganska lagom för mig i nuläget och jag är tacksam att jag har möjlighet att få tjänstledigt resten, även om det kostar mig pengar att inte vara helt 100% frisk. Att sikta på 75% på sikt låter väldigt vettigt. Att jobba 100% behöver inte alltid vara rätt för alla genom hela livet. Jag räknar med att kunna komma dit någon annan gång, kanske på ett annat jobb där jag inte har bagaget från mitt nuvarande jobb boendes i väggarna :)
 
 
Q:
Har fått antidepresiv Venlafaxin då utmattning även gav depression. Nu är det bättre men är så trött börjat jobba 2 Tim/dag sedan måste jag hem och sova. Vet inte vad som är vad känns det som. Har du eller någon annan erfarenhet? /Anonym
 
A:
Jag behövde också direkt hem och sova (ibland några timmar) efter att jag jobbat under den period när jag kom tillbaka i arbete. Inte minst efter varje ökning i tid. Det var verkligen bara jobba, hem och sova för att klara av att jobba dagen efter. Jag tror att det kan bli så bara av att komma tillbaka i jobb, även om det är bara 2 timmar per dag och man inte behövt sova dagtid innan. Jag har ingen egen erfarenhet av antidepressiv medicin och kan inte svara på det alls. Delar din fråga här eftersom det kanske finns någon som läser som har erfarenhet av hur det kan kännas och som vill lämna en kommentar.
 
 
Q:
Haft en bra sommar? /Sandra
 
A:
Jaa, verkligen. Jag har älskat solen och värmen även när jag svurit över hur varmt det är. Jag har varit utomhus massor, rest runt i Sverige och bara tagit dagen som den kommer. Även när jag inte haft semester har jag njutit av sommaren. Hoppas att du haft en bra sommar du med :) Och alla ni andra <3
 
Fortsätt gärna fråga. Jag är ingen expert, jag är bara jag. Men kanske kan vi komma fram till lösningar eller hitta likheter i upplevelser tillsammans genom att fråga och svara på funderingar som dyker upp längst vägen.