Jag är inte här för att ni ska tycka synd om mig!
Jag är här för att någon behöver berätta om systemets brister. 
 
Även om jag aldrig sade de orden högt så hade jag sagt dem till mig själv innan det var dags att träffa politikerna i måndags. Det var inte en snyfthistoria jag ville berätta, eller tala om hur kränkt jag var. Inget sånt. Jag är en vanlig person som hamnat i en knepig situation på grund av en sjukdom jag inte ville ha och för att jag fastnat i ett system, med många brister. 
 
Ni vet hur jag jobbar för att bli bättre. Jag gör detta till stor del på egen hand. Ingen leder mig genom det här och säger vad som är rätt eller fel. Det finns ingen medicin att ta till för att få mig att tillfriskna fortare. Den enda medicinen jag har är att få avlastning från stress, krav och press. Den avlastningen kom i form av sjukskrivning och genom försiktig minskning av sjukskrivningsgraden. En för kraftig, snabb eller plötslig ökning riskerar att göra mig sjuk igen. Kanske värre än innan. Min läkare vet det, min chef vet det, facket vet det och även min handläggare på försäkringskassan visste det. Det har blivit värre vid ökningarna vilket verkligen visar att gränsen mellan framåt och ännu sjukare är hårfin. Men systemet tar ingen hänsyn till det. Inte när du når tidsgränsen.
 
Det var därför jag var tvungen att vara där. Och det var därför jag var tvungen att prata om systemet. Inte om hur tragiskt och tungt mitt liv känts under de senaste två åren ungefär. Före och under sjukskrivning. 
 
Det här mötet kommer inte hjälpa mig, mer än att jag känner mig stärkt av att ha vågat gå dit och genomfört det hela. Det kommer inte hjälpa mig att få tillbaka min sjukpenning eller rätt till sjukskrivning. Det kommer inte ge mig eller min läkare upprättelse. För sådant är det försent. 
 
Min förhoppning är att det ändå kan ge något slags eko som i sin tur kan leda till en förbättring för andra som riskerar att hamna i samma situation. Som min fackliga representant påminde mig om idag: De politiker vi träffade talade ju om att de tagit bort den bortre tidsgränsen och ingen ska bli utförsäkrad, men det var inte meningen att alla istället skulle bli utslängda vid 365 dagar. Det är inte så det ska vara, men det är så Försäkringskassan jobbar. Detta var vad vi tydligt ville visa för de politiker vi träffade. Jag hade med mig mina läkarintyg där min läkare starkt ifrågasätter Försäkringskassans syn på att jag skulle klara annat arbete bättre när jag knappt klarar min vardag i nuläget. Vilket jobb skulle vara lättare än det jag redan har och kan samt har fått anpassat. Jag hade med mig breven från försäkringskassan som är så knepigt formulerade att knappt någon kan förstå vad de vill med dem. Där de själva radar upp symtom och problem som hindrar mig från arbete, men ändå avslutar med att jag ska söka ett nytt jobb där jag kan jobba på si och så sätt. 
 
Och så hade jag min chef med mig som är minst lika upprörd eftersom de redan anpassat mitt nu existerande jobb så pass att jag jobbar precis så som Försäkringskassan säger att jag ska klara. Men att 75% är rätt nivå nu, om någon månad eller två kanske 100% funkar. Vi tog upp problemet med att vi redan har en planering framåt, en som Försäkringskassan varit med på. En plan som inte sträcker sig så hemskt långt fram i tiden, som sagt. Där det enda hindret för att nå fram till slutmål just nu är Försäkringskassan som istället försvårar och förvärrar situationen. Det är de som riskerar att rasera allt genom sitt sätt att tolka tidsgränserna som absoluta, genom att inte samarbeta, ställa frågor eller ta in synpunkter och fakta. Det gör de ju inte. De har fått synpunkter från mig, facket och arbetsgivare. De har ett flertal läkarintyg. De ställer sig över alla genom att hävda att det går att krama ur mer arbetsförmåga här. 
 
Jag kan knappt redogöra för allt vi tog upp. Facket är upprörda, vi sjuka är upprörda i den mån vi ens orkar. Arbetsgivare...ja, jag kan bara prata för min egen. De är frustrerade. 
 
Politikerna som vi träffade förstod, men inte allt. De försökte se det ur olika vinklar och tänkte att Försäkringskassan kanske menar att jag skulle kunna stå på ett lager och flytta kartonger eller nåt och det är så de tänkt. NEJ, skrek vi nog allihop samtidigt. Det är ju det som inte går! Om jag inte klarar att hålla mig vaken en hel dag ens om jag inte lämnar mitt hem, vilket jobb ska jag ärligt talat klara av då. Det är inte så det fungerar. Det är en sjukdom som handlar om hela livet och det innebär att om du inte klarar en hel dag så klarar du inte en hel dag. PUNKT. 
 
Jag gjorde en liknelse och sade att jag kan köpa det argumentet om jag är en fotbollsspelare som skadat mitt knä. Då kanske jag inte kan springa, men jag kanske kan träna resten av kroppen medan knät får vila. Men den här typen av sjukdom som jag har berör HELA livet. Jag kan inte träffa för många människor, jag kan inte läsa sagor för mina barn, jag kan inte arbeta med kroppen, jag kan ibland knappt formulera meningar för hjärnan stänger ner och energin tar slut. 
 
Varför, varför är det så svårt att förstå? Utmattningen blir behandlad som en idrottskada när det är två helt olika saker. 
 
Kanske gjorde de det. Förstod alltså Den ena politikern blev berörd, berättade att hen hade en dotter i min ålder som råkat ut för liknande och förstod mina besvär. Den andra hade en nära vän som drabbats av utmattningsdepression. Så helt okunniga var de inte. Men jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag vill slippa behöva slåss för att bevisa min oskuld här. Slippa bli behandlad som en börda och en fuskare. Jag har en sjukdom som hindrar mig från att leva det liv jag vill leva, en sjukdom som hindrar mig från att jobba så mycket som jag skulle vilja och hur jag än försöker kan jag inte påverka eller skynda på detta. Jag är på väg att bli bättre och kommer snart nå mina mål. Att jag blir bättre är en av anledningarna som Försäkringskassan uppger som skäl till att jag inte har rätt till sjukpenning. Men bättre är inte samma sak som bra. 
 
De förstod ändå att något i systemet behöver ändras. Men vad, hur och när och framförallt om...  det kommer ske har jag inte svar på. 
 
 
Anonym

Tack för att du delar med dig Linnea!
Beundrar din styrka och ditt mod mitt i allt det sköra
som man bär med sig i och efter en utmattning.
Hoppas att politikerna tar till sig av era erfarenheter av ett försäkringssystem som inte fungerar och i praktiken gör människor mer sjuka och på sikt kanske minskar deras arbetsförmåga istället för att öka den.
En utmattning påverkar både kropp och själ.
Vi är människor med själ,hjärta och en hjärna som vi inte kan pressa hur mycket som helst.Till slut tar det stopp.
Det är inte bara att rycka upp sig.
Försöker man rycka upp sig och pressa sig själv till ett
bättre mående så resulterar det bara i bakslag som
gör att läkningen tar ännu längre tid.
Var rädd om dig!
Du vet väl att du är fantastisk!
Allt gott!
Kram från
Annica

Svar: Tack fina du för dina ord! Det värmer verkligen! Håller med, det går inte att bara rycka upp sig och jag hoppas innerligt att vi lyckats påverka i positiv riktning på något vis. Nu känner jag verkligen att jag gjort vad jag kunnat. Nu är fokus på att komma helt i mål för egen del. Med alla er till hjälp blir det mycket lättare. Kram
Linnéa

Lotta

Bra att de får se en riktig människa av kött och blod som är i den här situationen istället för en massa statistik. Du är väldigt stark som orkade med det här, jag är mycket imponerad! Någon gång måste "de" förstå att det kanske inte handlar om vilket jobb de tror man orkar göra, utan hur mycket man orkar leva över huvud taget. Ge dig själv en stor klapp på axeln att du fixade det här. Du gjorde det åt oss alla! Kram!

Svar: Tack snälla du för dina värmande ord! Jag blir så berörd av allt stöd jag fått. Både i samband med detta men i största allmänhet när det gäller livet och utmattningen. Jag hoppas att vi lyckats ha någon påverkan i det stora hela. På ett eller annat vis. Jag gjorde det tack vare er alla. KRAM
Linnéa

Sverker

Bra gjort bejbs ❤

Svar: Tack för att du finns där, alltid! <3
Linnéa

Stubbarp%252525252520222

Så fantastiskt bra gjort och så bra skrivet.
Det är tydligt att utmattningssyndrom inte påverkar intelligensen, den är det inget fel på.
Ta hand om dig nu och känn dig stolt för det du gjort, trots det kostat på!

Svar: Tack och tack :) Det kostade energi men jag hoppas att det var värt det också. Det känns så för min del och med lite tur får budskapet komma vidare utanför det där mötet och min blogg. Så otroligt tacksam för allt stöd jag fått i samband med detta. Kram
Linnéa

Sofia

Starkt jobbat Linnea! Det är för väl att någon med denna sjukdom är så pass frisk att hon kan ut och prata för oss alla!
Du verkar ha gjort det med kraft och mod...
Tack ska du ha!
Kram Sofia

Svar: Tack! Efter förmåga, men med många i ryggen! Tack snälla för stöd och pepp <3 Kram
Linnéa

mamis

Så bra gjort och skrivet. Förstår och känner igen, tyvärr. Myndigheter i ett nötskal. Pengarna styr för mycket.
Ber de högre makterna att fatta galopoen någon gång. M

Svar: Tack fina mamis! Ja, nu kan vi bara hoppas på att budskapet går fram och gör nytta. Puss och kram
Linnéa

Helena

Starkt jobbat :)att du orkade prata för oss alla :). Hoppas dom nu fick sig en funderare vad om är fel i hela systemet. T o m dom hade ju bekanta som hade utmattningssyndrom, så lite insatta verkar dom vara vad detta är för hemsk sjukdom. Tror snart alla känner nån som har eller har haft utmattningssyndrom, det börjar bli så utbrett nu och det verkar tyvärr inte minska heller. Man blir ju inte friskare av att ha försäkringskassans jagandes med blåslampa efter sig. Det är hemskt hur dom håller på.
Ett stort tack för att du orkade :), kram till dig och ha en fin vecka.

Svar: Tack och kram till dig med! Ja, nu har jag gjort vad jag kunnat just där och sen är det bara att hoppas att det gör någon nytta. Ha det så fint! Kram
Linnéa

OTYSTNAD

Så fint och bra gjort av dig att prata om detta! Hoppas att det inte tog alldeles för mycket på krafterna.

Svar: Det både gav och tog. Jag kände mig stark, men lite väl uppe i varv efteråt. Det var helt klart värt det hela.
Linnéa

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress