Saker ni kanske inte vet om mig….

...Eller så gör ni det, vet allt redan :)

 
 
Nu i augusti är det 15 år sedan jag flyttade till Örebro. Jag hade aldrig varit i Örebro ens innan jag tackade ja till min plats på universitetet här. Jag ville bort från krossade hjärtan och stillastående liv. Jagh såg det som ett bra ställe att vara på ”tillfälligt”. Jag blev kvar och det gör mig faktiskt ingenting.

 

Min man och jag blev ett par för 14,5 år sedan. Vi gifte oss för snart 6 år sedan.

 

Jag har pluggat en hel del faktiskt. Så pass mycket att jag knappt får ta ut mer studielån. Så pass mycket att jag har två examen. Ändå jobbar jag inte med något av det. Livet blev andra slags chanser och svårigheter som gjorde att jag hamnade någon annanstans. Kanske får jag nytta av det någon gång, kanske inte. Men pluggat, det har jag gjort. Har även hatälskat det längst hela vägen. Nu saknar jag det faktiskt ibland.

 

Jag föddes som en förortsunge söder om Stockholm, men bodde på landet i tonåren. Jag var väldigt tvär när vi skulle flytta ut dit. Till ingenstans, långt från vännerna och staden där jag gick i skolan. Men jag gav mig när jag fick ok på att tapetsera mitt rum grönt. Väl på plats ägnade jag många, många stunder ensam i skogen intill huset. För att det fick mig att må så himla bra att vara i naturen. Och för att det spökade i mitt gröna rum.

 

 

Det var väldigt nära att jag blev klar med min D-uppsats (eller uppsats på avancerad nivå som jag tror det hette senare), men livet överväldigade mig redan då vid just det tillfället. Många år innan utmattningen ens börjat dyka upp. Jag hade tagit mig vatten över huvudet med uppsats, två små barn, två extrajobb samtidigt som livet och döden hände runt mig. Att jag släppte uppsatsen istället för mina extrajobb, av rädsla för att inte ha sommarjobb senare, är något jag ångrar lite i efterhand. Det hade varit så kul att få skriva klart den. Kanske gå vidare ännu längre med den forskning som vi påbörjade, min handläggare och jag. Om klimathot, miljöfrågor och psykologi. Kan inte tänka mig något mer spännande att gräva djupare i. Ibland klarnar allt i efterhand.

 

Min ena examen är nämligen en fil. kand. i just psykologi. Jag riktade in mig mot positiv psykologi – vad som får oss att må bra och varför vi mår bra. Jag är inte psykolog, utan har läst lite kurser med huvudämne psykologi. Bara teori alltså. Så ingen här börjar be mig om råd eller så.

 

Jag var 22 år när jag fick mitt första barn. När barnet var tre veckor gammal fyllde jag 23 och fick ett första riktiga leende i present. När andra barnet kom var jag 25 på väg mot 26.

 

Enligt Meyers Briggs personlighetstest är jag en INFJ - Andra INFJs är tex Nelson Mandela, Moder Theresa och Martin Luther King. Jag känner ingen press över det :) haha.  

 

Jag är strax över 152 cm lång (kort). Jag har blåa ögon och en framtand som jag, som 11 åring, slog av när jag lekte med kompisar. Den är fortfarande sned och konstig eftersom ingen tandläkare berättade att jag kunde få den lagad gratis innan jag fyllde 27 - förrän veckan efter jag fyllt 27! Jag bytte tandläkare på direkten och ska spara ihop pengar för att fixa den ordentligt en vacker dag, så jag vågar le även framför kameran.

 

Är det något mer ni är nyfikna på? Fråga gärna.

 

Jag är definitivt mer än den person som blev utmattad och sjukskriven 2016. Mycket mer, både före och efter. 

 

Blandade selfies och självporträtt från vitt skilda tillfällen. 

Tillbakablick 2: Resan till Sapmi (fotokavalkad)
 
I mitten av juli lämnade jag familjen hemma i Örebro (även om de inte höll sig där utan drog på egen micro-semester i värmland) och drog iväg på ett eget äventyr. Först en liten tågresa till Sörmland för att möta upp min pappa och min bror. Vi tre skulle iväg på en resa vi pratat om att göra ett bra tag. I år var året vi tog tag i det hela. 
 
Vi skulle rota lite lätt i våra rötter, långt upp i norr, i Sapmi. Lätt nervös över att planet till Kiruna bara skulle ha plats för tre pers med tanke på att vi fått plats 1A, 1B och 1C :) men det var fler än vi som skulle upp till norr. 
 
Resan var bara några dagar så vi startade direkt med att hämta ut hyrbilen och snedda bort från Kiruna till Jukkasjärvi för att kika på ishotellet. Eller ja, det var ju inget ishotell just då så klart. Även om temperaturen låg på cirka 12 grader bara. 
 
 
 
 
Ett stenkast bort fanns ett ställe där vi kunde äta souvvas tillagad över öppen eld i en kåta. Bra lunch. 
 
 
Efter mat hade vi en längre tur i bil att göra. Söderut till Gällivare där vi skulle bo de närmaste dagarna. 
 
 
Det blev många mil i bil där uppe, eftersom det var mycket vi skulle se. Så detta var min vy många gånger, regn på rutan och väg framför vindrutan. 
 
Vi fick börja med att tvärnita för en älg som hoppade över vägen. 
 
 
 
Och en hel massa skog och grönt. Barr och bärbuskar. 
 
 
Dag två besökte vi platser som hade med vår släkt att göra. Den biologiska släkt som vi inte känner, men är nyfikna på. 
 
 
Inte badväder! 
 
 
 
 
Vi tog en sväng upp på Dundret, berget intill Gällivare där vi kunde se ut över just Gällivare och Malmberget. Malmberget ska liksom Kiruna "flyttas". Eller rivas. Beroende på hur en ser på det hela. Kring just detta ämne kan jag rekommendera er att lyssna på Ann-Helen Leastadius som sommarpratat om Kiruna i år. 
 
 
 
Jag hittade Linnéor i skogen vilket kändes väldigt rätt. 
 
 
 
Det härliga vädret fortsatte.
 
Att döma av de översvämmade vattendragen så hade regnandet nog börjat en bit innan vi kom dit. Det var högt vatten överrallt där uppe. 
 
 
Vi tog en tur till Jokkmokk, men det har jag inte med på bild. Där ägnade vi en hel dag på Ájtte museet svenskt fjäll-, och samemuseum. Det var riktigt intressant! Besök om ni är där någon gång! 
 
Vår sista heldag där tog vi oss hela vägen till Stora sjöfallets nationalpark och vidare till Saltolouktas fjällstation. Vi skulle inte vandra den här dagen, mest bara vara där. Äta lunch och se på utsikten. 
 
 
Utsikten var ganska så magisk! Ni vet...mäktig, otrolig och alldeles, alldeles underbar...
 
 
Dit bort ska vi, sa lillebror.
 
 
 
 
 
Bilden ovan är tagen från båten som tog över till Saltoloukta. Bilden nedan visar en extremt PK-vargskinnsrock matchad med björnspjut. Bra saker att ha till fjälls. 
 
 
 
 
 
Nedan en kyrkkåta i samebyn vid Saltoloukta. Byn var rätt öde, de var alla på kalvmäkningen uppe i fjällen just när vi var där. 
 
 
 
 
 
Förutom bastu fanns även en nattklubb :) 
 
 
 
 
 
Stolt bror fick napp på första kastet, men ack, det var en gäddjäkel. En äldre man vi träffade berättade att det aldrig brukade finnas gäddor där förr, men nu var ädelfisken svår att hitta där. Vattnet har blivit varmare och det förändrar innehållet i sjön. 
 
Denna värld alltså.... Vad gör vi med den? 
 
Vi hade några riktigt fina dagar där. Det var kul att få komma iväg, bara vi tre på egen hand. Nästa gång jag åker dit vill jag ha min familj med, alltså familj som i man och barn :) Trots att vi for omkring hela dagarna där uppe var det bara vid ett tillfälle jag bad att få en stund för mig själ och behövde lägga mig i tystnad. I kanske 20 minuter. Det fanns en oro innan för hur det skulle funka, men det funkar väl ganska bra när en är med personer en känner väldigt väl och dessutom är så mycket ute i naturen :) Bra kombo. 
 
Jag tog alla tillfällen i akt att insupa allt och bara, bara uppleva stunderna som de var. En fantastisk resa på många vis. 
 
 
Veckolistan vecka 32

Godast: Grilla grönsaker och halloumi i parken! 

Roligast: Inspiration och idéer! Fika på stan med familjen! 

Skönast: Att cykla! Att orka cykla varje dag och ändå ha energi kvar. Vila behövs, men ändå! 

Tuffast: Att inse att jag ibland ligger lite för nära gränsen. 

Oro: Inget direkt, mest oroliga drömmar på nätterna. 

Överraskning: Nä. 

Finaste: Sommar och natur! Att kunna vara så mycket utomhus!! Avskyr att sitta instängd halva året pga kyla och mörker. 

Skapande: målat en aning men mest fotat. Har till och med gått upp tidigare för att fånga morgonljuset. Herregud om jag vetat det om mig själv för ett halvår sedan ;) 

Musik: Push play - Miriam Bryant

Film/Tv: Fyren mellan haven... grät ihjäl mig, precis som när jag läste boken i vintras. 

Pod: Sommar i P1: Fredrik Backman bla. 

Ser fram emot: Att roliga saker finns framför mig och familjen, men fortsatt längt efter att fira bröllopsdag med min härliga man! 

Samlat betyg: En allt-flyter-på-vecka med en liten skvätt regn och någon släng av huvudvärk. En 8:a totalt ändå. 

Själv är jag inget stort fan av grönt te, men det finns ju varianter som är helt ok. Det kan ju gå att göra iste eller låta det svalna och ha i smoothies tex. Allt för att få i sig något som hjälper kroppen på traven lite :)