Mer om synestesi
För rätt länge sedan skrev jag att lördagar är rosa
 
 

Anledningen till det heter synestesi, något jag har/är (?). Jag hade hört om begreppet för ett par år sedan, men då i samband med musik vilket gjorde att jag inte kopplade det till mig själv. Synestesi handlar om att två sinnen är sammankopplade och att det sker en ofrivillig samreaktion mellan minst två sinnen samtidigt i hjärnan :) Helt ofarligt, men rätt spännande. (Tycker jag som är intresserad av hjärnor. Hahaha.) 

Vanliga kombinationer är tydligen att olika bokstäver, siffror, ord eller namn har en viss färg. Alltså att när en person med den typen av synestei hör och/eller ser bokstaven A så kopplar hjärnan ihop det med en färg, till exempel vit. Så någon säger A och personen tänker då på vit. Eller upplever vitt. Det är svårt att förklara så googla gärna om ni är nyfikna på att förstå bättre. Kombinationer med känsel och smak finns också. Att ett namn ger förnimmelsen av en viss smak till exempel. 

En annan variant är att olika ljud har en färg. Artisten Maria Mena berättade hos Skavlan en gång om sin synestesi och hur hon skapade sin musik utifrån färger. Hon såg musiken i sitt huvud och justerade med mer gult eller mindre grönt om det behövdes. Jag älskar hennes musik så jag antar att det funkar att göra på det viset med <3 

Synestesi är ärftligt, ganska ovanligt, helt harmlöst. Det bara är liksom. 

För min del har veckodagar, månader och år olika färger och ligger efter varandra i ovalliknande former. Cirka så här:

 Måndag är ljusblå, tisdag är gul, onsdag orange, torsdag brunsvart, fredag blanksvart, lördag rosa och söndag blankt ljusgrå (nästan vitsilvrig). Det handlar om både färg och en slags textur som är svår att förklara. Varje månad har en färg de med, men formen är annorlunda och rör sig motsols istället för medsols. Både augusti och mars är orange, men två helt olika nyanser av orange. Känslan är totalt olika vilket gör att jag inte blandar ihop dem :D 
Alfabetet har en form för mig där A liksom känns som att den ligger längst bort från mig, siffror ligger på rad, i lutning snett uppåt, och har en form den med. Svårförklarat och jag förstår om ni inte hänger med alls. Jag liksom ser det i mitt eget huvud när jag tänker på det. Det blir inte riktigt rätt när jag ritar upp det heller. Fram tills i somras har jag trott att det är så här för alla och har därför aldrig reflekterat över det. Vid en runtfrågning bland människor omkring mig började jag inse att ingen annan förstod vad jag pratade om! Det är det som gör det så svårt för forskare att fastställa hur många som faktiskt är synesteter. En utgår från att ens eget sätt att tänka är det normala och funderar inte på att det kanske inte är det. Det finns siffor som talar om att synestesi finns hos 1 på 200 samt siffror som säger 1 på 2000. 

 

När jag pratar om eller tänker på olika tidsbegrepp som dessa dyker färgerna upp i mitt medvetande. De stör inte, de bara finns där och hjälper mig att minnas saker som födelsedagar och saker som ska ske framöver eller hänt tidigare. 

Jag väljer inget av detta själv. Det bara finns och är. 

Det verkar även finnas en stark koppling mellan synestesi och kreativitet och det finns flera kända författare (en barndomsfavorit är Maria Gripe som exempel) samt konstnärer och musiker tros ha varit synesteter.  När jag skrev om det sist fick jag i alla fall en kommentar från en annan bloggare som kände igen sig. Det är superkul tycker jag. Hoppas att någon mer kan få samma aha-upplevelse som vi båda fått när vi hört talas om det och äntligen kan sätta ord på vad det är som sker i våra sammankopplade, kreativa hjärnor ;) Någon mer som känner igen sig eller hört någon annan prata om det? 

I programmet PP3 på P3 pratades det om synestesi för ett tag sedan. Lyssna här så får ni se att jag inte är ensam om att prata om så här galna saker. 

Sandra

Älskar att läsa och få höra mer om sånt här. Så fascinerande!

Svar: Visst är det intressant :)
Linnéa Lindström

Louise

Åh vad kul att du skrev mer om det!
Sen du skrev om det lite kort sist och jag äntligen fick ett namn på vad det var, så frågade även jag runt bland släkt och bekanta. Dom flesta tittade frågande på mig och verkade tycka att jag var en smula dum i huvudet haha Men min pappa hade i alla fall färger på sina dagar! Och mormor hade färger på sina bokstäver, så några förstod ändå vad jag pratade om, även om jag verkar ha utvecklat detta väldigt mycket mer än dom.
Det är så himla lustigt för jag har det väldigt likt dig med år! Mitt år är också ovalt där månaderna har olika färger. Jag har även siffror och bokstäver uppradat på en rad! Så himla kul att du målat och beskrivit! Tack! ;D

Svar: Åh, jag känner igen känslan av att ingen annan fattar vad man menar :P Kul att du hittade ett par till i släkten som hade liknande och vad roligt att du känner igen dig i min variant. Det går att hitta fler varianter på nätet där personer med synestesi har försökt måla upp just deras bild av exempelvis tid, alfabet eller musik. Ha en fin dag :)
Linnéa Lindström

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress